Första världskriget
Många snusfabrikanter trodde kanske att lyckan skulle vara evig. Men när första världskriget bryter ut 1914 är Sverige i kris både ekonomiskt och militärt. Som ett sätt att få in pengar till statskassan grundas det Svenska Tobaksmonopolet. Monopolets första uppgift blir att lösa in ca 65 konkurrerande företag med över 100 olika snusmärken.
Första världskriget fick en stor inverkan på snuskonsumtionen. Råvarubristen var påtaglig på grund av importproblem och till sist var bristen så stor att ransonering infördes. Efter kriget var efterfrågan på alla slags tobaksprodukter mycket stor. Efterfrågan i kombination med lättare import av råvaran når den svenska snuskonsumtionen sin absoluta höjdpunkt 1919. Detta år konsumerades ca 7000 ton snus.
Cigaretten
Under mellankrigstiden och framför allt under andra världskriget blev cigaretterna en tydlig konkurrent till snuset. Cigaretten stod som symbol för frihet, jämställdhet och moderna tider och syntes som attribut för filmstjärnor och krigshjältar. Efter andra världskrigets slut fortsätter nedgången för snuset och snuset fortsätter att dala i populäritet fram till 1960-talet. Då kommer en hälsorapport "Smoke and health", beställd av John F Kennedy, som påvisar tydligt samband mellan cigarettrök och lungcancer. Detta ger snuset ett nytt uppsving och ses som ett möjligt mindre hälsovådligt alternativ till cigaretter.
Den runda dosan
Hösten 1967 övergav Svenska Tobaks AB (f d Tobaksmonopolet) den traditionella ovala pappdosan till förmån för den numer klassiska runda dosan med lock av metall. Den nya förpackningen gick snabbare att tillverka samt förenklade transport och distribution. Samtidigt bevarades snusets färskhet längre.
Först ut var Generalsnus och Röda Lacket. Därefter kom de övriga märkena, Skånesnus, Karlskronasnus, Göteborgs Rapé, Göteborgs Prima Fint, Grovsnus, Stjärnsnus och Mörkbrunt snus. Och så till sist, Ettan, i september 1968.
Bakgrunden till den nya förpackningen var att STA, i och med 60-talets avreglering, sökte samarbete utomlands. Partnern blev US Tobacco Company, den störste tillverkaren av amerikanskt munsnus. Deras snabbare och mer effektiva förpackningsmaskiner var konstruerade för runda dosor. Den runda dosan med lock av metall blev en stor succé och reaktionerna från konsumenterna var påfallande positiva.
Portionssnuset
En revolutionerande händelse för snuset under 1900-talet var lanseringen av portionssnuset. 1973 introduceras det första portionsförpackade snuset och lanseringen blev en stor nyhet i media. Under 1970-talet minskade konsumtionen av cigaretter samtidigt som portionssnuset ökade i popularitet.
Snuset började nu också lyda under livsmedelslagstiftningen. Det ställdes höga hygieniska krav på tillverkning och slutprodukt. Samtidigt växer opinionen mot rökning. 1976 införde Socialstyrelsen varningstexter på cigarettpaketen och punktbeskattningen på cigaretter ökade kraftigt. Sammantaget förändrar detta svenskarnas relation till tobak i allmänhet och till snuset i synnerhet.
Sveriges undantag i EU
1991 ansöker Sverige om medlemskap i den Europeiska Gemenskapen (EG) och vid förhandlingarna blir det tydligt att snuset är i fara. Makthavarna i Bryssel är negativa inför den svenska snustraditionen och anser att förbudet av orala tobaksprodukter såsom snus även ska gälla i Sverige.
Vid folkomröstningen växer de folkliga protesterna. Ett välkänt slagord från tiden är ”EG? Inte utan min prilla!”. Ja-sidan segrar och den svenska marknaden blir undantaget förbudet, vilket var en förutsättning för att svenskarna skulle acceptera ett medlemskap i EG, nuvarande Europeiska Unionen (EU).
